Då var den helgen över. Den började med att jag, Åsa och våra mammor i lördags morse klockan 8 satte oss i bilen påväg till Göteborg, hur laddade som helst inför SM-finalen i handboll mellan Guif och Sävehof. Stämningen var hur skön som helst, och på vägen ner såg vi asmånga rödklädda guif-supporters i flera bilar och bussar. När vi väl var framme checkade vi in på hotellet, tog ett glas vin, för att sen ta oss ner till stan och restaurang gamle port för en bit mat. Efter klockan 15 var den inte en enda människa som inte hade en röd tröja på sig där inne, på pubarna omkring, och på gatan utanför. Efter lunchen gick mammorna och shoppade och jag och Åsa stannade kvar för att ta ett par öl och smälta in i den ashärliga stämningen och all glädje. Runt halv 6 började tusentals rödklädda guifare gå i parad mot Scandinavium och ropade hejarramsor och bara älskade Eskilstuna. Våra platser på läktaren kunde inte vart bättre. Vi stod mitt bland alla röda supportrar, som täckte mer än hälften av läktarplatserna, och hejade på guif allt vad vi kunde och så långt rösten räckte. Tyvärr gick inte matchen riktigt som vi ville, vilket gjorde oss en aning depp. Men runt 10 begav vi oss ändå till gamle port där den stora festen hade varit om det hade gått hela vägen. Runt midnatt drog festen trots allt igång, trots den stora förlusten. Jag hade ialf en hur bra helg som helst, och det var ett äventyr att bara åka ner och se och uppleva allt, sinnes. Det kändes som om man kände halva Göteborg.

"Fattar inte hur vissa kan tycka att det är pinsamt att vara Guif-supporter efter gårdagen!!!! Det var en magisk dag med alla rödklädda som samlades innan på Gamle Port o som tillsammans gick till Scandinavium! Trafiken stannade när hela röda havet tog över gatorna! O det går ju inte att bara heja på Guif i medgång, det gäller även motgång. Om media lämnar killarna mer i fred nästa gång så är sm-guldet vårt 2012!" - Åsa Zetterling

Kunde inte ha uttryckt det bättre själv!